minskat på grund av försurning, övergödning men framförallt av
kräftpest. Kräftpesten är en svampsjukdom som sprids av
signalkräftan. Signalkräftan kan bära på sjukdomen och ändå
överleva medan flodkräftan dör inom en till två veckor då den
blivit smittad. Lyckas man utrota signalkräftan i ett vattenbestånd
kan man efter en tid återplantera flodkräftor i vattnet. Svensk Flodkräfta (Astacus astacus) är en
rödlistad art från 2005. Rödlistan beskriver hur hotad en art är
i Sverige och från och med 2010 blev flodkräftan akut hotad. Flodkräftan äter det mesta den kommer över men framför allt växter, insekter och fisk. Den kan väga upp till 350g och bli 20cm lång. Flodkräftan växer genom skalbyten och den gör detta flera gånger om året. Det som avgör hur många gånger den byter skal handlar om vattentemperatur,
fiender, skydd samt tillgång till mat.
På bilden ser vi en hona på vänster sida och en hane på höger. Honan har bredare stjärt och mindre klor. Lättast att könsbestämma är att titta på undersidan av kräftan där man kan se hanens parningsorgan
Vid yngelstadiet kan flodkräftan byta skal upp till sju gånger per år.
Fullvuxna hanar byter skal tregånger om året medan honorna bara byter en gång per år, detta för
att kunna ha resurser till romen. Kräftan är mest aktiv vid mörker då
man ofta kan se den vid strandkanten när den är ute och letar mat. Vid bra förhållanden blir flodkräftan
könsmogen redan vid 3års ålder. Parningstiden inträffar sent på
hösten runt oktober när kylan kommer. En bok att rekommendera om kräftor är:
KRÄFTOR Biologi-Odling-Fiske Som är utgiven av KIVIKSGÅRDEN Det finns även mycket information om
flodkräfta att hämta på Hushällningssällskapet Värmland
raddaflodkraftan.se